Hemma.... Yes. Nu har jag varit hemma i typ 6 månader. Känns både bra och dåligt. Har märkt att mitt humör har påverkats ganska starkt. Längtar tillbaka så sjukt mycket. Men har det bra hemma med, skönt att leva med sina nära och kära igen. Måste dock säga att livet var lättare där borta. Man fick chansen att verkligen tänka på sig själv. Alla problem var borta.

Har inte haft energi lr intresse till att skriva något här sedan sista inlägget i Chicago. Gick som en Zombie sista veckan och bara grät och grät. Ville inte hem. Ville föra över all släkt o vänner till Chicago men ville verkligen inte hem. Mådde så bra där borta. Hade så underbara vänner som man insåg att man skulle splittras från. Mina svenska Chicago bruttor har jag som tur i Sverige nu:) dock så är det en stor förändring från att hänga varje dag med dem till att hänga med vänner ca 3-4ggr i veckan. Och då inräknas inte Chicago flickorna in. De har jag kunnat träffa en gång sedan jag landat i Sverige.

Efter min Zombie vecka i Chicago satt jag tillslut på flyget på väg hem. Inte en tår fällde jag då. Kände att jag inte hade något kvar. Fattade inte känslan, fattade inte, ville inte. Det var nog allt jag tänkte på. Samtidigt att det skulle bli så sjuukt att få träffa alla igen.

Blev superglad att träffa mamma och pappa på Arlanda. Kändes overkligt. Och att handla fika på svenska. What.. Fick typ smälla till mig själv för att förstå vart jag var. Min bror hade planerat ett likandant welcome home party, som vi hade året innan men good bye party, som jag snabbt skulle iväg på dagen efter. Då var det bara att packa om och fara ut till vårt sommarställe och festa helgen lång med kräftskiva, grillning, skoter, wakeboard och musik dag och natt lång. Det blev bästa första dagarna i Sverige! Fick aldrig någon chans att tänka på att jag inte var i Chicago. Njöt av sällskapet till Max.

Första dagarna efter det blev att traska till badhuset som alltid varit mitt andra hem och hälsa på, hälsa på släkt och andra vänner som inte var med under helgen. Ganska snabbt efter 2 veckor kändes det att Chicago var långt borta. Låtar man lyssnat på där fick mig att stanna upp och tänka på minnen. Humöret blev ganska turbulent. Inte att jag var sur ofta men om jag blev sur så gick det på en sekund. Problem med sömn, komma in i en vardag som jag skulle trivas i tog månade att vänja sig vid. Har fortfarande problem med det från och till.

Skaffa jobb gick inte som planerat. Hoppade på 4olika tim anställningar. Struligt schema men lite pengar fick man in iaf. Nu är planerna att komma till Norge under några månader. Men ska inte dra upp mer än så än förrän allt känns klarare.

Ja det blev en snabbtitt in på vad som hänt och känslor sen jag kom hem. Har varit mycket festligheter om helger med när och kära som jag njutit sjukt mycket av, frukostar och middagar med pappa och mamma som jag så sjukt mycket hade längtat efter. Njöt mer än vad jag någonsin trott faktiskt:)

Resväska köpt på Target idag. Ush vilken jobbig känsla. Hemgång snart Det blev en rejäl och bra Embark väska iallafall så jag hoppas på att få hem det mesta av mina kläder. Dottern i huset pratar nyfiket om hur mycket kläder jag kommer få plats med i väskorna, "hur mycket jag kommer att lämna kvar till henne alltså" ;) har fått ihop en stor sådan blå Ikea påse än så länge. Det ska nog räcka! Vet nästan exakt vilka grejer hon kommer att plocka på sig i alla fall vilket plagg hon kommer att plocka först. Anyway. LOLLAPALOOZA imorgon!!!! Såååååååååå taggad!